En föraning om sommaren

Hej!

Jag heter Jonathan och arbetar som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och sedan två veckor är jag på min andra breddningsperiod hos enheten för samhällsplanering på Trafikverket. Parallellt arbetar vi i traineegruppen med ett projektarbete som är i full gång och idag är jag även bloggare. Jag tänkte med detta inlägg dela med mig lite av mina reflektioner som trainee för framtidens samhällsbyggare.

Samtidigt som jag börjar fundera över vad jag vill skriva i detta inlägg börjar jag strukturera upp tider för nästkommande vecka. Det är breddningsbokningar, traineemöten och mail som jag vill stämma av från min ordinarie arbetsplats. Livet som trainee innebär ofta att ha många tankar i huvudet och ibland kan det bli lite rörigt. En får hoppa mellan olika roller, åtaganden och kalendrar. Jag skriver en uppmanande post-it och fäster den på min anteckningsbok; ”kolla upp vad som behöver göras och planera i tid”. Vårsolen lockar så jag bestämmer mig för att skriva utomhus.

Jag packar ryggsäcken och ger mig iväg. De senaste veckorna har en föraning om sommaren kommit till Göteborg och när jag passerar Järntorget ser jag att körsbärsträden knoppar i värmen. Staden har verkligen börjat vakna till liv igen efter en avvaktande vår. Gatorna är fulla av människor.

Jag har nu arbetat sedan sommaren 2017 och kan snart säga att jag jobbat ett år inom branschen. Traineeprogrammet har erbjudit en varierad tid med många inblickar i olika verksamheter. Det har varit en tid som mött mig väl i min ambition att få en bredare förståelse av vad samhällsbyggnad innebär i praktiken. Min studiebakgrund innefattar två kandidatprogram inom ämnet och en master i arkitektur. Men trots alla år av högskolestudier upplever jag att det är nu som min riktiga utbildning har börjat. Under programmet har jag upptäck otaliga frågor att sätta mig in i, perspektiv att förstå och processer att begripa. Det är en svindlande uppgift att börja övningsköra i den enorma apparat som står bakom samhällsbyggandet, lära känna dess delar men framförallt att börja hitta sin egen roll i detta komplexa maskineri. För min egen del har jag även tvingats resignera inför min kanske naiva tilltro att en dag bemästra detta hantverk. Jag ser allt tydligare det ömsesidiga beroendet av olika aktörers färdigheter och kompetenser och inser allt mer behovet av stärkt samsyn och effektivare samverkan. 

Jag korsar Esperantoplatsen och promenerar upp på den gamla stadsmuren. Bloggen ska ju ha ett foto så jag tar med mig utsikten över de människor som slagit sig ned på torgets uteserveringar. Jag känner mig glad av att se så många andra, liksom jag, som sökt sig ut för att ta del av staden idag. 

På Stadsbyggnadskontoret har jag fått möjlighet att arbeta med planering. Att gå från idé till antagen plan är ofta en flerårig process och jag har ännu långt kvar innan jag får leda min första plan i mål. Men detta är bara en begränsade del av samhällsbyggandet. Under min första breddning hos Trafikkontoret fick jag upptäcka vad som sker när de planer vi antagit skall projekteras och bebyggas samt vikten av att tidigt samordna planering med ett framtida genomförande. När ni läser detta inlägg har kanske beslutet om ny nationell plan för transportsystemet antagits, något man arbetat med på Trafikverket, min nuvarande breddningsplats. Med denna plan antas åtgärder fram till 2029, vissa av dessa projekt kanske inte blir uppförda och införlivade i samhället förrän jag går i pension.

Efter att ha fått börja arbeta med dessa långsiktiga processer en tid ser jag samhällsbyggandet som en stor utmaning för både branschen och mig själv. Hur ska alla vi som verkar inom samhällsbyggnad, utan att känna till framtidens förutsättningar, med olika intressen och perspektiv, kunna manövrera alla pågående projekt, genom föränderliga tider, för att i slutändan skapa den bebyggelse som morgondagen samhälle behöver. Som sagt, det kan vara många tankar i huvudet när man är trainee och ibland känns det lite rörigt.

När jag sitter och skriver känner jag att jag nästan bävar för denna storvulna uppgift. Vad har jag gett mig in i egentligen? Men samtidigt betraktar jag omgivningen omkring mig. Alla dessa människor som tagit sig hit. Trafiken flyter fram, vattnet rinner i kranarna, lamporna lyser, vi som sitter här kan enkelt beställa en kaffe. Vi tar allt detta för givet. På något sätt har de som varit med och byggt denna plats ändå lyckats få systemet att fungera. Även om det finns mycket kvar att utveckla och göra hållbart kan jag inte låta bli att förundras hur väl allt ändå tycks vara planerat. Jag börjar känna mig färdig med blogginlägget och har hunnit göra en plan för nästa vecka. Jag bockar av min post-it lapp men håller kvar blicken på vad jag skrivit. Kanske är det detta hela traineeprogrammet handlar om.

// Jonathan Granberg, trainee på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg

In case of emergency celebration

In case of emergency celebration

Långa arbetsdagar och stark tidspress i en bransch som går för högvarv. Släng in en ny arbetsplats var fjärde månad och det är lätt att motivationen börjar tryta och att orken sinar vid något tillfälle som trainee. Jag har hittat mitt sätt att hantera pressen. När det är som mest stressigt och jag känner mig som tröttast på jobbet, då vet jag att jag måste ta mig tid att skapa förutsättningar för att ha roligt tillsammans med mina kollegor. Här kommer mina tre bästa tips för att skapa en roligare och mer sammanhållen arbetsplats som hjälper dig hantera stressen.

Skapa en rutin att fika med dina närmaste kollegor. På fastighetskontoret har vi två fikatider varje dag, kl 9 och kl 14. Det innebär att de dagar då man inte sitter i möte (vilket vi oftast gör) så går den som är kaffe- eller te-sugen runt till de andra på enheten och ställer frågan ”Kaffe?”. Man behöver inte vänta på svar, utan det är bara att gå vidare till nästa kontorsrum där det sitter någon och upprepa frasen ”Kaffe?”. Det tar ca 2 minuter att gå ronden och det resulterar nästan alltid i att alla som är på plats tar sig till fikarummet en våning ner. Det ger oss på enheten några minuter att kolla läget med varandra och diskutera saker som är på gång. För mig är det dessutom ett utmärkt tillfälle att bolla tankar kring uppgifter som jag tycker är svåra, med mina mer erfarna kollegor.

Hitta något som du tycker är roligt och gör det till en aktivitet som du gör med dina kollegor på jobbet. Jag gillar växter och att odla, så för mig var det lätt att välja vad jag ville göra. Tillsammans med en kollega så startade vi en odlingsgrupp på fastighetskontoret. Tack vara fastighetskontorets friskvårdsförening så fick vi en budget. Hittills har vi odlat i odlingslådor på innergården, vi har haft föreläsning med Stadsnära odling och vi har anordnat sticklingsbyte i lunchrummet. Varje gång jag går förbi de prunkande odlingslådorna så blir min dag lite bättre. Dessutom har jag lärt känna flera kollegor som arbetar på andra avdelningar på kontoret genom odlingsgruppen.

Skapa ett ”in case of emergency celebration”-kit som hjälper dig och dina kollegor att fira när det plötsligt dyker upp något att fira. Min devis är enkel; allt kan och bör firas. Du har sorterat din mejlkorg. Markanvisning du arbetar med har lagts ut för annonsering. Du har kommit hem till din hemarbetsplats från en breddning (detta kräver att du är trainee, vilket jag tycker att du ska bli för tänk så mycket du får att fira!). Du har haft en jobbig dag och behöver muntras upp (vem säger att man bara ska fira när man är glad?).

Vad är ett nödkit för firande? För mig är det en samling saker som finns lätt tillgängliga om jag eller någon av mina kollegor kommer på något som vi måste fira omgående. När jag inhandlar sakerna till ett nödkit så brukar jag tänka att jag inhandlar saker till ett barnkalas, dvs. ballonger, godis, serpentiner och tomtebloss. Saker som finns på barnkalas är generellt visuellt uppmärksamhetskrävande och det hjälper omgivningen att förstå att det är ett firande som är på gång. Ju fler som deltar desto roligare blir det. Obs! använd inte saker som kräver att någon annan städar upp efter dig (t.ex. konfetti) eller som riskerar att starta brandlarmet (som att använda tomtebloss inomhus).

På min enhet på fastighetskontoret finns detta nödkit i ett skåp med en tydlig skylt utanför som anger nödkitets plats. När plötsligt en anledning att fira dyker upp så beger man sig till skåpet och väljer ut det som verkar passande för ens firande. Därefter tar man sig tillbaka till sitt eget kontorsrum och börjar dekorera. Så fort detta är färdigt är det dags att skicka ut ett mejl till kollegorna på enheten som tillkännager att ett firande är på gång. Högst troligen kommer även andra kollegor som inte fått mejlet att uppmärksamma den festliga stämningen och spontant välja att delta. För vem gillar inte att fira?

Oavsett hur stressigt ditt arbete än är, glöm inte att ha kul tillsammans med dina kollegor. Det kommer göra arbetet både lättare och roligare.

//Emma Larsson // Göteborgs stad fastighetskontoret, strategiska avdelningen – planering och utveckling