×

Felmeddelande

Deprecated function: Array and string offset access syntax with curly braces is deprecated in include_once() (line 20 of /var/www/prod/framtidens-samhallsbyggare/includes/file.phar.inc).

Åter till hemarbete...

Hej igen! Johannes är återigen vid tangentbordet idag och mycket har såklart hänt sedan första inlägget av FS8! Bland annat har Corona återigen tagit Sverige i sitt grepp, vilket resulterar i en januari full av hemarbete. För oss som är på breddning är det naturligtvis lite trist, även om digitala möten har sina fördelar är det mycket lättare att lära känna en organisation om man är på plats. Ändå gör vi så gott vi kan av situationen! Jag befinner mig just sluttampen av min breddning på Lokalförvaltningen i Göteborg. Bilden ovan är från ett platsbesök jag var på häromveckan veckan på förskolan Hoppet. Hoppet är ett testprojekt där Lokalförvaltningen har byggt en förskola som så långt det är möjligt  med fossilfria material och metoder. För mig som arbetar som planarkitekt har det varit fantastiskt nyttigt att få följa med och lära mig mer om hur Lokalförvaltningen jobbar. Yrket som planarkitekt är väldigt roligt, men det kan ibland dröja många år innan du får se resultatet på ditt arbete. Annat är det på lokalförvaltningen, där det bara kan dröja månader att genomföra mindre renoveringar. Jag har fått vara med ett gäng olika personer. Allt från markingenjörer som bland annat ansvarar för mindre renoveringar för  Göteborgs alla skolo er till lokalförvaltningens arbetsgrupp för tidiga skeden, de som ska representera lokalförvaltningens intressen vid bland annat detaljplanering. Här kommer två exempel på lärdomar jag tar med mig från Lokalförvaltningen:

Det allra främsta jag tar med mig i mitt vidare yrkesliv är respekten för driften. Som planarkitekt spenderar man många arbetsdagar med att planera bebyggelse som kommer stå färdig först om flera år. Då är det lätt att glömma bort att planeringens och genomförandefasen faktiskt är en mycket liten del av en stadsdels livslängd. En bra tumregel är att om ett projekt kostar 1 krona att planera, så kostar det 10 kronor att genomföra och 100 kronor att drifta under sin livslängd. Bara att få större förståelse för hur det är att drifta, allt från att sköta grönytor till att snöröja, är ett jättenyttigt perspektiv för mig att ha med i planeringen.

Dessutom har det varit väldigt intressant att få vara en del av en helt annan pusselbit i stadsplaneringen. Lokalförvaltningen är för min som jobbar i Härryda kommun del av en gigantisk organisation. Det blir helt andra förutsättningar än på mitt hemmakontor där jag bara kan promenera över till mina kollegor som arbetar med trafik, natur eller mark och exploatering etc. Under min breddning har jag fåttta del av vilka behov och svårigheter Lokalförvaltningen ser i samhällsprocessen. Det har varit många konstruktiva diskussioner om utmaningarna med att skapa goda förutsättningar för samhällsservice i en förtätad stad.

Nu glider vi snart in i sista veckan på breddningen, och börjar se fram emot att återvända till min tjänst på Härryda kommun. Ta hand om er och ha det fint!

Med vänliga hälsningar
Johannes Böhm

Johannes Böhm
Härryda kommun
FS8

Samma skola, olika glasögon!

Samma skola, olika glasögon!

Nytt år, nytt årtionde och också min tur att blogga här!

Jag som skriver heter Elisabeth Skogelind och är anställd  som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret på Göteborgs stad. Sedan min examen 2016 har jag hunnit arbeta tre år inom branschen som planarkitekt inom den kommunala sektorn. Jag är samhällsplanerare i grunden med en kombination av utbildningar från Malmö universitet och Blekinge tekniska högskola (BTH).

Just nu befinner vi traineer oss i sluttampen av vår första breddningsperiod. Jag har fått äran att spendera min första breddning på Lokalförvaltningen (LF) där min tid har fördelats mellan tre av deras  större avdelningar - serviceavdelningen, projektavdelningen och fastighetsavdelningen.  Det som  har slagit mig sedan starten av min breddning på LF är hur stor förvaltningen är och hur många olika områden och tjänster som finns. Därför hade jag ingen aning om vilket lyckokast det var för min egen del, utifrån min egen roll som planhandläggare på Stadsbyggnadskontoret att jag hamnade på LF. Under min breddning har jag haft många givande informella samtal på fika- och lunchraster, eller samtal i bilen på väg till/från möten och besiktningar. Jag har frågat, frågat och frågat och frågat igen. Mitt eget kontaktnät har verkligen breddats avsevärt. Men det tar det såklart också på krafterna att vara "ny på jobbet" så många gånger på så kort tid.  Men kul är det.

Sedan breddningsperiodens start i slutet av november har jag alltså växlat mellan arbetsplatser, avdelningar och enheter ett flertal gånger. Det gör att jag har fått en bra bild av "tidskedjan" inom förvaltningen. Jag har också fått möjligheten att träffa många olika verksamma inom förvaltningen som delat med sig av sina kunskaper och sina perspektiv. Det har  gett mig en stor insikt i olika aktörers roller och jag har fått se samhällsbyggnadsbranschen från andra perspektiv än mitt egna som planhandläggare.

Landamäreskolan på Hisingen är ett slående exempel på detta. Nya Landamäreskolan på Hisingen byggdes 2016. I slutet av Augusti 2019 var planavdelningen på stadsbyggnadskontoret på  busstur med "Tema Hisingen" och ett av stoppen på turen var nybyggda Landamäreskolan. 2017 blev skolan nominerad till Kasper Salin-priset. Nominerade till priset var hus som skapar mervärde i sin omgivning, antingen en ny eller förbättrad funktion eller startskott för nya stadsdelar. Förutom det präglas nominerade hus av hög kvalitet i idé och utförande. En skola som ett gott arkitektoniskt exempel var en av utgångspunkterna när planavdelningen besökte skolan.  Under min breddning har jag sedan dess fått möjligheten att se samma skola med helt andra glasögon.

Jag har fått en insikt i hur specialister på mark-utemiljö på LFs Fastighetsavdelning  som är med och synar utformningen av skolgårdar tänker kring allt från utformning av ur ett jämställdhetsperspektiv, till tillgång till olika typer av aktivitetszoner, val av markbeläggning, växter, lekredskap samt hur processen från förslag till färdig skolgård kan gå till. På serviceavdelningen fick jag följa med markingenjören som ansvarar för drift och underhåll på skolgården och fick en inblick i hur utformningen av utemiljöer kan påverka drift och skötsel. T.ex. hur en för smal gång kan försvåra skötseln och leda till handsopning och handskottning vilket även leder till stora driftkostnader. Samma skola men olika perspektiv och glasögon, även en skildring av hur verksamma i olika delar i processen  påverkas av varandra. Ett klockrent exempel på varför traineetiden och breddningsperioderna är så givande!

Elisabeth Skogelind
Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad
FS6